Parisare.

Parisare, Pariservåfflor, franska våfflor kärt barn har många namn sägs det. Jag måste bara säga att detta är bakverk är bland det bästa jag vet. Härligt knastrigt när du tar en tugga och sen den lena smörkrämen, mums liksom! Min mormor bakade alltid dessa när det var fest – och ibland också till vardags. För att fylla min dag med något – så jag tog mig an dessa enligt mormors recept. Degen fick ligga i kylen sen igår så idag var den helt perfekt för att kunna baka ut den. Sedan vispa snabbt ihop smörkrämen med elvisp – för att smöret ska bli riktigt luftigt.

Receptet är alltså över 100 år gammalt. Nu är det dags det delas ut, för det är så jäkla perfekt.

Pariservåfflor – Franska våfflor

200 g smör
350- 375 g vetemjöl
1 dl sur grädde (ja, faktiskt är det perfekt. Har du inte gammal grädde – funkar färsk också)
1 tsk bakpulver
1 msk socker

Fyllning: 
250 g smör
2 dl florsocker
eventuellt 1 msk punch eller vaniljsocker efter smak

Arbeta samman alla ingredienser till degen och låt dem gärna vila svalt några timmar eller över natten. Kavla ut den tunt och ta ut kakorna med runt mått. Strö på rikligt med socker på bakbordet och kavla sedan med kruskavel på kakans båda sidor, så att de blir ovala. Grädda kakorna på 225° tills de får fin färg cirka 5-8 minuter. 

Fyllningen gör du genom vispa smör och florsocker riktigt luftigt och smaksätta med lite punsch. Bred krämen mellan två ihopslagna kakor och tryck till mycket lätt. 

Förvara dem i kylskåp. 

Bomull.

Jag och Johan firade ettårig bröllopsdag för två månader sen ungefär. Det glömdes lite grann bort i den sorg vi hade med mamma. Dagarna som hon började må sämre och sen var vår dag mitt i mellan. Så dagen fall i glömska lite eftersom sorgen tog över helt. Vi firade den sent helt enkelt. Vi firade ju bomull enligt bröllopsdagarna.

Jag hade ordnat en skräddarskydd skjorta till Johan från Taylor Store. Här får du anpassa skjortan helt.

Det är enkelt och du följer bara guiden. Skjortans färg, vilket tyg, hur knapparna ska se ut, vilken färg de ska ha och vilken krage du vill ha.

Johan älskar att ha fluga och hade en oknuten fluga från när vi gifte oss från Neckwear, därav så valde jag en krage som är anpassad till fluga. Han fick en vit skjorta i satin med grå knappar och gråa konstraster på insidan av knäppningen och kragen. När skjortan höll på att sys så fick jag uppdaterade mejl på hur den ser ut. Trevligt. Skjortan var väldigt fin – men de kunde kanske packat den lite snyggare till exempel i en snygg låda med silkespapper. Den kom i en riktigt snygg påse. Så jag ordnade såklart så det blev så mycket finare. Den fick bo i den snygga förvaringspåsen som kom med skjortan, och därefter slog jag in den i en egengjord cellofanpåse och fyllde denna på med en hel frös med bomullspinnar. Allt för att knyta an till vår första årsdag. Skönt var också sen att skjortan passa, men butiken har provgaranti – så passar den inte så ordnar de detta med en ny skjorta.

Jag hade inte förväntat mig så mycket av Johan, men han hade verkligen tänkt till. Jag fick ett helt set från Rituals. Jag har blivit helt kär i deras kollektion Karma. Ritauls började med denna förra året – men då endast som en limited summercollection. Den blev tydligen så uppskattad att de har valt att behålla den och göra den till en fast kollektion. Perfekt för mig helt enkelt. Jag fick den stora boxen av Johan. Den stora gåvoboxen, large varianten. Johan hade en tanke också med vad serien står för, vilket är ”Tala gott, tänk goda tankar, utför goda gärningar och skapa ett positivt mönster, för i slutändan får du tillbaka det du ger.” Det får helt enkelt bli ett bättre slut på detta året än vad de har varit hittills.

I denna boxen innehåller duschskum, kroppsskrubb, kroppskräm och doftspray och har en doft av vitt te och lotus. Fantastiskt gott luktar den. Friskt och fräscht och nyduschat liksom.

Något som är så fint med denna boxen är att du kan använda den till annat sen. Den är så snyggt gjord och tanken är faktiskt att du ska göra detta också. Du tar bara ut själva etuiet där produkterna låg i och där finner du en snygg svart insida.

Jag har redan börjat använda produkterna. Så himla bra är de. Älskar’t.

En sista vila. Älskade mamma.

Jag har i flera dagar försökt få till detta inlägget. Det är inte lätt. Det känns som ett av de tuffaste inläggen jag gjort hittills. Även om jag i mina tidigare inlägg öppnat mig om både mig själv och min familj. Det känns som jag kanske ibland blottat mig själv lite för mycket. Men livet är tufft har jag fått erfara många gånger. Något jag aldrig trodde jag skulle vara med om på ett tag var att begrava någon av sina föräldrar. Det har jag gjort nu. Idag är det exakt 12 dagar sedan jag fick ta steget in i kyrkan och se den kista som vi valde ut till mamma stå längst fram. Det var som något bara rycktes tag i mig och slet sig mig i stycken de första minuterna. Tårarna forsade ner direkt. Nerför kinderna. Jag sa till mig själv att jag ska klara av detta. Det måste gå. Tårarna forsade ner under hela begravningen. Men det är okej, tänker jag. Det är en sådan dag liksom.

Det var så många blommor och kyrkan blev helt full. Jag kan inte riktigt förstå vad vi var med om. Jag tror inte att att någon som inte har förlorat någon så nära kan förstå det. Livet blev så tomt så fort. Jag har alltid min pappa och min syster och såklart familjen, men ändå ska jag försöka förstå att jag inte har någon mamma längre. Jag kan inte ringa henne längre. Jag kan inte prata med henne längre. Jag kan inte förstå. Svårast av allt var avskedet. Det var så svårt. Nova la en nalle till mormor som hon sovit med sen mamma dog. Så att den skulle lukta nova ordentligt. Hon hade sytt kläder till den också. Så fint. Eftersom det var så många i kyrkan så tog avskedet ganska lång tid. SÅ många fina släktingar och vänner och kollegor hade kommit. Jag hoppas mamma förstod hur älskad hon är.

Vi hade valt två solosånger för mamma, dels ”Kärleksvisan” från Sarah Dawn Finer och ”Jag fick låna en ängel” från Shirley Clamp. De träffade helt rätt och berättade exakt om mamma. Jag hoppas att hon hade varit nöjd. Allt var så fint. Utgångsmusiken valde vi till Gabriellas sång instrumentalt. Det kändes som att vi gjorde allt för att mamma denna dagen.

Efter begravningen så samlades släktingar och vänner och åt en riktig husmanskost. Det kändes nästan som att mamma hade lagat den maten. Det kändes fint. Efter tårta och kaffe, så berättade jag om dagen när mamma dog. Jag berättade det som jag skrev den dagen. I mammas bok. Det var svårt, men jag klarade det. Jag klarade av att berätta hur jag kände. Hur jag mådde den dagen.

Mamma får vila på världens finaste plats i alla fall. Det känns bra. Det blev så fint när vi lade ut hennes blommor.Jag hoppas att det är här som jag kommer kunna prata med mamma. Bara för hon inte går att ringa betyder inte det att jag inte kommer berätta saker henne. Hon kommer behöva vägleda mig vidare i livet.

Mamma kommer att kunna se korna på berget på sommaren. Hon kommer kunna kika på gården mellan träden. Hon hade alltid ögon i nacken, vilket är perfekt för att kika så mormor och morfars grav så den också är fin. Jag hoppas verkligen att jag kommer kunna göra min mamma stolt. Det är något som jag ska sträva efter i livet.

En sista sak bara #fuckcancer. Faktiskt. På riktigt.