Sammetsstolen. Pricken över pysslet.

Jag har sett att jag helt har missat att visa min underbara pysselvän. Sammetsstolen. Jag älskar verkligen denna stolen. Jag ville ha något som var skönt och bekvämt – men det skulle inte vara en skrivbordsstol. En sån har jag när jag sitter här vid datorn, men vid min pysselplats så vill jag ha en mysig möbel. Jag spanande länge efter en och provsatt nog 15 stycken. Men sen, av en händelse så följde jag ett av alla nyhetsbrev jag får av Ellos. Där var den, stolen som jag letat efter. En stol i rödrosaton. Färgklicken mitt rum behövde. Ser ut som en godisbit i rummet. Den underbara stolen heter Piaza. Jag fick till och med 40 % rabatt på den. Score. Sen var det bara att vänta på den. Och 5 dagar senare dök ett stort paket upp på min trapp. Med en iver så packade jag upp den och därefter ställde den till rätta. Hurra vad bra den blev. Precis perfekt i höjd med skrivbordet och riktigt skön att kunna slappna av i, men ändå sitta ordentligt i.

Sammet är ju lite ömtåligt, men blir tacksamt och tåligt när du gjort en textilimpregnering. Då behöver du inte oroa dig för fläckar på tyget. Fläcken går liksom inte in i tyget, utan läggs utanpå så att du kan suga upp med en bit hushållspapper. Väldigt smidigt.

1:a advent.

Idag är det första advent. Väldigt mysigt tycker jag att det börjar bli. Jag älskar att ljusen som flyttar in i folkets hem. Denna helgen är kära pappa, svärmor och svärfar här och myser lite extra med oss. Igår hade jag och pappa en riktig heldag själv. Vi var i Kosta och på Kosta Outlet för att hjälpa pappa med julklappar. Det är ju första julen utan mamma, och det kommer nog vara sjukt tungt för oss alla. Jag kan och vill inte förstå riktigt att hon inte finns där för oss längre. Hon finns ju i oss, men ändå. Jag skulle ge allt för att få prata med henne en gång till.

Jag pyntade i alla fall klart imorse adventsljusstaken som vi tände och det blev ju riktigt bra. Det är egentligen en förgylld guldring med plats för fyra ljus från Hemtex för ett par år sedan. Förra året hade jag den helt blank, året innan – klädd i vitmossa. Detta året blev det pyntat med massa roligt som jag har hittat nere i vår jullåda och det enda jag köpt detta året är kottarna och ståltråden. Det måste väl ses som budget i alla fall att verkligen göra som mormor gjorde ” du tager vad du haver – inte köpa, skåpen är fulla”. Jag kan hålla med om den sista delen – egentligen.

Jag gillar att det blir ett statement på bordet och jag kan kika på den och tänka på att jag faktiskt ha orkat göra det där också. Det känns bra i magen liksom.

Dörrkransen 2019.

Julstök kan vara något rogivande – när det sker i tid och utan press eller stress. Jag fick äntligen till vår dörrkrans. Jag gör alltid kransen själv. Jag har köpt stommen en av halm, men sen är det bara att få pilla och låta kreativiteten ta vid. Detta året orkade jag inte köpa dekoreringen – så jag fick gräva fram lite som jag hade liggande. Det blev ändå hyfsat – men inte riktigt helt nöjd. Jag uppmanar alla till att skapa sin egna dörrkrans. Väldigt mycket roligare än att köpa en färdig – kanske enklare, men för mig är det en chans till återhämtning. Jag försöker hitta alla dessa tillfällen och ibland kan det bara vara så skönt att få pyssla med något.