Något som jag verkligen älskar är när du kan stryka ett långt streck över dina saker som du ska göra. Jag har fått från min läkare att jag inte ska ta på mig massa saker – men jag känner att jag behöver känna mig behövd. Även fast jag går här hemma och knappt orkar ordna disken på bänken. Äta är något som har kommit i andra hand och jag försöker få i mig frukost – även om frukosten brukar bli lunch för att det inte går att komma upp. Alla har sagt att jag skulle må mycket bättre när det blir sol och fint väder – jag hoppas verkligen att de har rätt. För jag skulle verkligen tycka att det var skönt att orka mera. Jag önskar att jag hade energi flera dagar istället för en dag i veckan. När jag har gjort en kraftansträngning – så vet jag att jag får tillbaka det dagen efter. Då är det sängliggande mer eller mindre hela dagen.
Men jag har i alla fall lyckats att bocka av ett par saker denna veckan. Jag har efter över 10 år gjort klart två fotoböcker – den ena om student och balbilder 2006, när jag stod där helt galet nervös över mitt äventyr som väntade runt hörnet – och sedan har jag även gjort klart det som var äventyret. Mitt år i USA som aupair och student. Även fast vi pratar 2006-2007 så kommer jag ihåg det som det vore igår. Det känns bara konstigt att klistra in allt det där och skriva bildtexterna. Men bra blev det.








Som grädde på moset har jag också rengjort vårt bord som vi ska ha i uterummet. Det ska få lite mer kärlek i påsk när det gäller färg, det blir en grå lasyr. Eftersom hela vårt hus går i grått, vitt och svart så passar väl det bra. Jag är så dålig på accentfärger. Men jag gillar när huset utstrålar ett lugn, då trivs jag.


