När du faller och hoppas att någon tar emot dig.

~ Jenny Aalto ~ Lämna en kommentar

Häromdagen kom beskedet som jag trodde jag inte skulle behöva uppleva. Jag har liksom trott att vi hade gjorde kvitt med skiten med våra besök i Göteborg. Livet. Vad konstigt det beter sig egentligen. Mamma har fått tillbaka sin hjärntumör. Vilket är ett sånt jävla jobbigt steg bakåt. I alla fall för min älskade mamma. Min mamma som alltid ställt upp för mig. Min mamma som alltid bara varit ett telefonsamtal bort. Min mamma som hjälpte mig plocka stygnen efter Novas nedkomst. Min mamma som satt bredvid min varenda dag som jag var liten och hjärtsjuk. Min mamma som alltid har funnits där även fast hon har haft huvudet fullt av jobbrelaterade tankar. En tillvaro där allt har alltid varit som vanligt. Vanligt kommer aldrig tillbaka. Tårarna som rinner nedanför mina kinder när jag tänker på mamma. Hon förtjänar inte detta. Det som skulle bli så bra när hon och pappa skulle båda bli pensionärer. De skulle ha tid för varandra, de skulle ha tid för oss. De skulle ha tid för deras efterrätt i livet, barnbarn. De skulle äntligen få sova lite på morgonen, de skulle få vara glada och leva livet. De skulle få göra sin resa igen till Amerika och emigrerade släktingar.

Det har tagit lång tid att skriva detta – jag har fått pausa många gånger för att tårarna är i vägen för att kunna se tangentbordet. Jag älskar min mamma så otroligt mycket. Hon är den som alltid sätter alla andra före. Hon är den som ofta retar gallfeber på mig och jag vet inte hur många gånger jag måste säga till henne när hon kommer och hälsar på min att hon inte behöver stryka min tvätt eller tvätta mina fönster – men jag vet varför hon vill göra det. Det är hennes kärleksförklaring till mig. Min mamma är en superhjälte. Min mamma är kraften bakom min hängivenhet i arbetslivet. Min mamma kämpar med livets jävligaste sjukdom och jag vet inte hur många dagar och nätter som jag har varit vaken och undrat varför min mamma, varför oss, varför, varför, varför!!! Ja, det har tagit över, vad är det som gör att vi blir drabbade. Hur ska vi klara av att klara av detta!?! Hur ska livet rulla på med detta i bakhuvudet.

Mamma och pappa är mina hjältar, mina superhjältar i livet. Det är de som säger att allt kommer att bli bra när mitt liv tog en helt ny vändning. Det är de som gör livet värt att leva. Min plikt är att göra de lyckliga. Min plikt i livet är att uppfostra min dotter med dem i åtanke. Min plikt är att leva genom mina föräldrar. Min plikt är att göra min mamma glad varje dag. Oavsett om hon är i andra änden av telefonen, bakom ytterdörren eller molnet på himlen. Jag hoppas verkligen att cellgifter kommer hjälpa den där skiten till att bli mindre. Jag hoppas verkligen att jag får tid med min mamma för hon måste hjälpa mig med massa saker – speciellt om hur det går att leva utan sina föräldrar….

Midsommar på slätta.

~ Jenny Aalto ~ Lämna en kommentar

Det blir inte alltid som det är tänkt. Det blev det absolut inte för oss denna midsommar. Tanken var att svärföräldrarna skulle komma ner till oss, bygga trädäck med oss och sedan laga fantastisk mat och må gott. Det blev det inte. Det blev det omvända. Vi fick snabbt som attan åka upp till Johans föräldrar istället och förbereda oss på en midsommar utan svärfar. Han ligger på sjukhuset och blev opererad lagom till sillen kom fram på bordet. Vilket gjorde att det var en midsommar där det fattades någon. Kändes väldigt märkligt alltihopa och sedan gå med ovissheten om hur operationen gick och förhoppningen att inte den jävla skitsjukdomen cancer spridit sig vidare i kroppen. Det sista vet vi ännu inte.

Senare på eftermiddagen fick vi reda på att svärfar har klarat operationen bra, men både njure och binjure hade tagits bort och nu hoppas vi på en snabb återhämtning. Vi försökte i alla fall ha en så bra midsommar vi kunde – för N:s skull. Johan stod för maten och jag för desserten. Det blev ett vegetariskt midsommarbord och chokladfrossa till dessert. Det måste väl ändå vara lite balas i magen tänker jag.

Idag har varit en lugnare dag. Ingen stress. Jag hade lite svårt att komma upp på morgonen – men det fick jag ha liksom. Jag stretade mig upp och sedan så var det dags för både frukost, fika och sen kom mina fina föräldrar på besök hit. Så skönt att träffa dem, men ändå jobbigt att se att de faktiskt inte är 50 längre – utan att tiden lite tar ut sin rätt. Det är tufft att se och tänka sig. Det var med gråten i halsen som jag hjälpte mamma till bordet. Hon har så himla svårt att gå på grund av den där jävla cancern. Skit och helvetessjukdomen verkligen. Jag hatar den med all min kraft – och ändå kommer den hela tiden och knackar mig på axeln. Att leva i den och med den så nära är så fruktansvärt svårt och tungt. Jag kan tänka mig att det är ännu tyngre i mammas huvud. Så skört ett liv är egentligen får en att vilja bli 5 år igen och få tillbaka alla år och leva dem igen. När vänder lyckan?

När du faller igen.

~ Jenny Aalto ~ Lämna en kommentar

Detta året kan jag med säkerhet säga har varit det mest hemska året hittills. Det är galet det som skett familjen och våra anhöriga. Jag tyckte att jag hade letat mig uppåt, att de bra dagarna var bättre än de dåliga. Då kommer beskedet. En till i familjen är väldigt sjuk. Då faller du igen. Du faller i något mörkt som knappt går att beskriva. Du vet inte hur du ska ta tag i dig själv igen. Du blir ett med smärtan.

Efter lite mer än sju månader hemma sjukskriven och tre månader som arbetslös så är livet skit. Jag vill ha energin tillbaka, jag vill kunna leva som vanligt. Jag vill kunna orka både springa till jobbet – ha både bra och dåliga diskussioner med kollegor och hinna hem för att krama N och vara en älskad fru. Men det finns inte energi till hälften ens. Jag är lycklig över att min karl stöttar mig i min resa och att N är en sådan fantastiskt fin dotter med enorm empati.

När smärtan kommer så himla nära, när det nästan är din egna pappa som får en besked som ingen genomgod människa ska kunna få. Idag är en spänd väntan på om operation sker idag eller imorgon. Det måste bara bli bra. Kära Svärfar. Livet är så jävla orättvist. Kämpa för livet. Kämpa för oss.

Hatten. Så snygg i sommar.

~ Jenny Aalto ~ Lämna en kommentar

Nu är det dags att plocka fram solhatten, gärna en stråhatt med eller utan band runt kullen. De förtjänar solens strålar på dem. Så snyggt. Här finns ett par att välja bland om du inte har en skönhet som dessa hemma. Jag älskar min slokhatt i strå från H&M. Jag tror jag inhandlade denna för 130 pix. Bästa räddaren i nöden när du har en mindre bra hårdag =)

Svart, snygg slokhatt från Åhlens för otroliga 99 kronor.
Stråhatt i papper från Barts och finns hos Åhlens för 499 kronor.
En hatt i flätat pappersstrå med brett textilband i vitt från H&M för endast 129 pix.
Stråhatt från &other stories med ett snyggt svart band, 290 pix.
Stråhatt med flätat band från ASOS Design för ca 225 pix.
Stråhatt med böjd kant och utbytbara band också från ASOS Design för ca 245 pix.

Annars kan jag ju verkligen rekommendera second hand där det över lag alltid finns stråhatt att införskaffa för en liten summa och du gör också ett väldigt bra miljöval och minska konsumtionen. Njut av solen i sommarens snyggaste hatt. Löp o köp!

Helsingborgshelg.

~ Jenny Aalto ~ Lämna en kommentar

Helgen som var så var vi i Helsingborg. Vi har planerat in denna weekend länge och jag har verkligen försökt jobba med mig själv för att kunna klara av en helg med mer folksamlingar än vad jag har gjort under de senaste månaderna. Det gick ändå överförväntan – även om paniken infanns sig ibland, men jag är stolt över mig att jag lyckades manövrera dessa mera än tidigare. Vi hade i alla fall en fantastisk bra helg. Vi bodde på Scandic Nord någon mil utanför Helsingborg. Relativt tråkig entre – men innanför dörrarna kom vi till ett fantastiskt designat hotell. Fantastiskt fin lobby, med sällskapsytor och snygg resturang. Det finns ju ett koncept inom Scandic att det ska kännas som ett vardagsrum. Det känns precis så när vi kom in genom dörrarna. Guldstjärna för det. Snygga till entrén och det blir full pott. Vi fick vårt rum och sen var det ombyte för att upptäcka hotellets relaxavdelning. Det visade sig dock vara endast en pool och bastu. Jag hade önskat en bubbelpool och det fanns verkligen utrymme för detta. Men poolen var bra- även fast den var relativt djup. Nova behövde sina simpuffar men vid flera gånger så övade vi simning utan armpuffarna. Det gick ändå hyfsat bra och det är skönt att hon vågar. När simningen var avklarad var det upp till rummet och dusch och ombyte till kvällsmat och jag måste hylla den fantastiska flankstek som jag beställde. Något mindre klara pommes, men Nova räddade genom mig genom färskpotatis på barnbuffén 🙂

Lördagen började med Scandics bästa frukostbuffé och jag gillar verkligen deras koncept och även att de har en egen del för oss laktosfria. Jag testade även Plantis Soygurt som jag har sett flera gånger i affären men inte vågat köpa. Så god! Verkligen. Den kommer jag verkligen köpa igen. Då vädret inte riktigt var med oss, så fick planerna på Helsingör ändras till att göra Helsingborgs stad och spatsera och försöka komma undan det stora oväder som drog in över oss. Helsingborg är ju så fantastiskt fint och jag älskar verkligen staden. Utsikten ifrån Kärnan. Så himla fint!

Efter ett par vändor på gatorna och även obligatoriska fikan på Ebbas fik, så såg vi regnet hopa sig så vi drog vidare till Väla köpcentrum istället för att vara skyddade. Där gick vi bara runt lite och hörde hur regnet smattrade på taket och hur åskan dånande utanför. När det hade lagt sig lite – så drog vi tillbaka till hotellet, badade och höll kväll och käkade lite på hotellrummet med lite gottigheter.

Söndag var det väckning tidigt, och packning samt frukost och därefter när allt var i bilen så begav vi oss till Helsingör. Vi hann med båten med bara ett par minuter och 20 minuter senare så var vi där. Så smidigt det är med båten över sundet.

Vi fick dock en liten chock över att det först var väldigt lite folk och det andra var att knappt några butiker öppna, men det gjorde ingenting. Vi gick runt. Hade mysigt, fikade längs kajen, åt glass och hade ett par sköna timmar.

Min älskade familj.

Efter ett par timmar begav vi oss över sundet och till bilen för att dra mot Sjöbo och min fina vän Therese. Det är även hon och hennes karl Marcus som har det coola kontot nubyggerviomenlada. Vi har känns varandra i 12 år och träffades när vi läste marknadsföring tillsammans här i Växjö. Hon är så klockren. Hon är så himla bra. En fantastisk tjej och vän som jag verkligen kan både gråta och skratta med. Hennes kramar värmer och hennes ord om att ”Allt kommer bli bra Jenny, det var ett jävla skitföretag som du kom till. Jag blir så ledsen för din skull.”

Finaste vän. Så tacksam för att jag får ha denna tös i mitt liv.

Så tacksam för denna helg. Så stolt över mig själv att jag faktiskt klarade av detta. Det blev helt klart en helg att minnas.

Antagningsbesked ett kommit.

~ Jenny Aalto ~ Lämna en kommentar

Japp, då har det kommit. Antagningsbeskedet till en av utbildningarna som jag sökte. Dock är jag väldigt osäker på denna. Känns inte riktigt som jag, men jag väntar med spänning på antagningsbesked två ska komma. Till en utbildning här i Växjö. Annars får jag försöka hitta ett jobb. Det känns dock tufft att sätta sig på arbetsförmedlingen – aldrig vart där och mitt motto har alltid varit att aldrig behöva gå dit. Men ja, livet har ju sina vändningar. Får hoppas att det kommer lite goda nyheter snart. Så plugga eller jobba, det är frågan. Men det har gått lång tid nu – jag har vart borta från jobb så länge. Det känns i kroppen och i plånboken (gapar tom liksom). Men, det är att glädjas åt det lilla i livet – som min fina familj och nära vänner. Vad hade jag vart utan dessa, ingenting. Då hade jag inte varit där jag är idag. Då hade jag nog fortfarande inte kommit ur sängen.

Midsommarstång. The Swedish tradition.

~ Jenny Aalto ~ Lämna en kommentar

Midsommar ligger runt hörnet och midsommarstång är ju något som jag har vuxit upp med som ska stå på bordet. Jag tror vi alla känner till eller har haft den vita i trä med sverigeband runt stången. Jag har inte riktigt fastnat för denna typen och älskar verkligen att det har kommit ny uppdaterade design på en fin tradition.

Bilderna är lånade från butikernas sidor.

Jag hopppas mig kunna klicka hem – eller springa på något av dessa innan midsommar kommer runt hörnet.

Att få till sina första vingar.

~ Jenny Aalto ~ Lämna en kommentar

Jag har fått till mina första vingar. Jag har alltid kikat lite extra på andra som har så jäkla snygga eyelinervingar. Jag har knappt använt eyeliner för jag har aldrig riktigt fått till det, men nu äntligen. Äntligen har jag hittat ett sätt att få till mina vingar. Jag har hittat The Quick Flick- vilket är en stämpel på ena sidan och därefer en penna i andra sidan. Så himla smidigt för någon som jag som verkligen har försökt få till den där vingen utan att det fungerar. Det är lite knepigt att få till att det blir asymmetriskt på båda ögonen – men ändå det blir väldigt mycket bättre än vad det kunnat bli om jag hade försökt med en vanlig eyeliner. Katastrof.

Jag har hittat mina vingar från Australien och The Quick Flick. Det som är lite surt är att det tillkommer tull och moms för att köpa från Australien, men ibland kan det vara värt det. Runt 250 pix betalade jag för mina vingar inklusive frakt, moms och tull. Ändå ganska värt det för att få den där vingen som jag faktiskt har saknat innan. Du stämplar själva vingen först i kanten på ögat och sedan så fyller du i och förankrar vingen med hjälp av pennan. Så lätt, och det är faktiskt relativt enkelt. I paketet finns två pennor – en för vardera sida. Det finns också olika typer av bredd av vingarna. Jag valde två olika färger – både svart och mörkblå i två olika storlekar för att kunna se vilken som passar mig bäst.

Nu ska jag verkligen försöka ”work my wings” i solen.

Nowo.

~ Jenny Aalto ~ Lämna en kommentar

Ett nytt typ av pensionssparande. Pensionssparande kanske inte alltid känns superhett att prata om, men jag försöker och har alltid pensionssparat på egen hand lika mycket som att spara genom förvärvsarbete. Nowo är ett nytt typ av sparande- där du kan enkelt snabbspara en summa, vilket är om du kanske har lite över en månad så kan du sätta in en engångssumma. Eller så kanske du kan använda dig av dagsspar. Det handlar om att du varje dag sparar en summa som du själv väljer och varje vecka dras veckosumma som sedan placeras vidare av Nowo’s ambassadörer. Nowo har också en hel hoper butiker kopplade till sig och du kan enkelt få återbäring genom onlineköp. Tänk att du faktiskt kan spara ihop lite extra till pensionen genom bara göra de vanliga onlineköpen som du annars ändå skulle göra. Najs liksom! Tänk att du i slutändan har runt miljonen via appen – som du inte skulle haft annars. Jag är ju i dagsläget arbetssökande och jag har alltså inte någon pensionsparande via arbetet just nu. Detta kanske kan hjälpa mig i framtiden.

Jag är inte sponsrad alls av Nowo utan jag bara älskar saker som verkligen gör skillnad. Göra det lilla extra för sig själv. Tack för att tekniken går framåt.

Sommarsnyggt.

~ Jenny Aalto ~ Lämna en kommentar

Jag har verkligen snöat in på snygga saker till uteplatsen och vår baksida. Jag behöver bara hitta ett ställe för godingarna Clamp Tray som är formgivet av Navet i Stockholm och finns på Designtorget. Jag hoppas att jag om ett par månader – när det kanske finns ett staket runt trädäcket eller spalje att jag har möjlighet att sätta dit en och annan sån här snygging. Den är så mångsidig för att den kan både användas som en bricka, eller bord eller som ställ för en blomkruka. Du kan sätta denna i bokhyllan och vips så får du plats för de där sakerna som ibland bara behöver mellanlanda någonstans. Så snygga.

Bild tagen hos Designtorget, Göteborg.